Skön seger

Matchen igår mot Huddinge blev ett riktigt målkalas och slutade 7-3 till oss. Men ned tanke på hur målchanserna fördelades under matchen är det faktiskt Huddinge som ska vara "nöjda" med resultatet. Det skulle faktiskt kunnat sluta tvåsiffrigt för oss, och tre mål för Huddige var i mesta laget. Två av de kom på fasta situationer och annars var det inte många chanser de hade. Själv satt jag på bänken och njöt av att titta på vårat bra spel, det mesta fungerade. Elin gjorde en av sina bästa matcher, vi kom runt varje gång på kanterna, Lechner snappade upp och gjorde mål på varje retur, och Sara gjorde mål efter kankse 10 min i sin debutmatch i damlaget. Tyvärr var det från bänken svårt att hålla full fokus på matchen då vi hela tiden omgavs av ett moln av mygg. Och då menar jag inte några få mygg utan de var förskräckligt många, tusen och åter tusen mygg kom för att käka på mig. Det stack och kliade överallt. Jag trodde jag skulle bli tokig. Redan efter tio minuter kände jag att "nu spelar det ingen roll om de äter mer på mig för det kan inte bli värre". Det var det enda man tänkte på och pratade om. Jag och Linda startade till och med en tävling som gick ut på att den som först sade något om myggen förlorade. Tävlingen varade kanske 5-10 min innan jag vann :) Resultatet av att sitta i "myggland" i 90 min kom efteråt när jag tog av tejp och strumpor och upptäckte att mina vader var täckta av små fina röda prickar. Räcknade lite snabbt när jag kom hem och kom fram till att jag hade 40-50 myggbett...på en vad! Som tur är är jag inte den som är så värst känslig för myggbett så de har inte kliat så mycket, puh. Annars skulle jag väll vara galen by now.
Nej, nog om alla mygg. Nu ska jag titta på mer extramaterial och sedan mat och träning. Ska bli nice att träna nu i det fina vädret (om det håller i sig). Har kunnat sitta ute och läsa och lösa korsord i solen idag vilket var några dagar sedan.

Bacillfobi

Gääääsp. Idag är jag trött och lite tung i huvudet. Åtminstone just nu. Känns iaf som jag blir piggare, så till matchen ikväll borde jag vara på topp. Viktig match ikväll med, så det är tagga tagga som gäller.
Satt antagligen uppe lite för länge igårkväll. Satt nämligen och tittade på extramaterialet till Sagan om ringen (förlängda verisionen). Låter kanske lite nördigt (speciellt om jag nämner att det är andra gången jag ser extramaterialet), men JA, jag är Sagan om Ringen nörd, och det är faktiskt riktigt intressant och imponerande att se hur de kunde genomföra ett så stort arbete utanför Hollywood. När man "bara" ser filmen så fattar man inte hur mycket arbete som är nedlagt och hur äkta och detalgerat allt är. T.ex. så visar de hur alla personer och raser i filmerna har olika pilar och hur det på Legolas pilspetsar (som är svagt bladformade) finns inristningar på alvspråket. Likadant är det med alla rustningar, svärd, ringbrynjor m.m. Alla dessa detaljer som inte märks i filmen. Det tycker jag är facinerande.
Dessutom såg jag och mamma både "Sagan om Ringen" och halva "Sagan och de två Tornen" förlängda verisionerna igår när det regnade. Mamma är sjuk och hemma både igår och idag vilket gör att jag som har den största bacillskräcken någonsin går omkring och är orolig. Jag hatar att vara sjuk/förkyld. Det är så mycket som förstörs då, framför allt att man inte kan träna. Därför håller jag alltid största möjliga avstånd till sjuka människor. Ibland på ett rent ut sagt fånigt sätt. Om jag sitter bredvid någon på bussen lutar jag mig så långt bort det går (utan att vara odiskret) och om jag ska gå förbi någon som är förkyld håller jag typ andan. Töntigt I know, men slipper jag bli smittad är det värt det. Så nu när jag har en sjukling hemma är det svårt att hela tiden undvika kontakt så jag håller tummarna för mitt imunförsvar och hoppas att mamma är frisk snart...för hennes skull såklart.

Liten Cajsa i skogen...gick, flög

Haha, lite wierd rubrik, jag vet, men Johan förstår iaf vad jag menar om han nu läser det här. Det kommer iaf från Time Out, riktigt rolig tv-serie...
Var nyss ute i skogen (som rubriken antyder) och plockade blåbär. Eller rättare sagt försökte hitta blåbär. Det sades att i år skulle bli ett riktigt blåbärsår, men icke! Det fanns knappt några alls och efter ca 30 min plockande hade jag fåttt ihop kanske 2-3 dl blåbär och typ 100 myggbett (smart som jag är hade jag varken långbyxor eller myggmedel på mig) så nu kliar det så att jag håller på att nli galen. Inte klia, inte klia, inte klia...
Annars var det faktiskt ganska skönt att komma ut i skogen. Det klassiska frisk luft och motion är inte så illa trots allt, även om det krävdes en del övertalning av mamma för att få med mig. Men väl där ute är det trevligt att ströva runt i lugnet (okej nu låter jag som en gammal tant men men, så är det) och vistas i skogen utan att vara dötrött som när man springer...

Midnattsloppet

Så var det avklarat. Händelsen jag blickat fram emot med förväntan, fruktan och glädje. Med facit i hand var väll fruktan den mest berättigade känslan. Det var riktigt jobbigt, men också kul stundtals. Min energi gick upp och ner som en berg- och dalbana. Ena stunden kändes det hur bra som helst, och nästa stund kändes det som om jag skulle spy. Jag är iaf väldigt nöjd med mig själv, då jag fick en (för mig) riktigt bra tid, 54 56. Målet var ju att slå 57 49 vilket var min tidigare bästanotering, och mitt "bonusmål" var under 55 min vilket jag alltså klarade med 4 sekunder till godo, stora marginaler. Så nu är jag nöjd och belåten, och jag ångrar inte att jag var med trots att jag var urtrött när jag kom i mål och tänkte "aldrig mer...".
Så idag ska jag nog bara slappa och njuta av välförtjänt vila.
Kan också nämna att det gick riktigt bra för Johan och mamma under loppet. Vi skiljdes åt i trängseln vid ca 3,5 km då Johan for iväg i fjärran. Jag som tyckte att vi redan sprang snabbt...Johan kom i mål på 51-52 min och mamma klarade sig under timmen trots att hon varit småskadad hela året och inte kunnat träna som hon vill. Stolt är jag över oss alla tre (och pappa också som cyklade in och hejade på oss)

Förberedelser

Sitter här proppmätt efter ett stort lass med god lasagne. Sedan är det bara vila och slappa planerat innan vi ska byta om och dra iväg till stan för att springa. Det känns ganska bra. Är så där lagom laddad. Får försöka att sluta se så allvarligt på det hela, vilket jag har svårt med när det är "tävling" (och annars också för den delen). Jag ska försöka ha så kul som mmöjligt men kan inte hjälpa att jag hela tiden tänker att "jag ska ha en bra tid också!!". Jag hoppas iaf på folkfest, det har det varit de gångerna jag har varit och tittat. Mycket folk på gatorna, musik som spelar, folk som hejar. Skön stämning helt enkelt. Det kan hjälpa när man ska kämpa sig igenom de 10 kilometrarna. Starten går 22 15 (har jag för mig), så om du har en hand över så kan du ju hålla en tumme för mig :)

Igårkväll träffades jag Maria och Sofia för att åka till stan och äta middag. Det blev jättetrevligt, även om min mat inte var så god, då det var första gången sedan 6:an som vi träffades alla tre tillsammans. Tänk det kändes inte som 5 år sedan, vi "hittade" varandra direkt (okej vi har träffats två och två innan, men det kändes ändå bra). Vi satt kvar på restaurangen långt efter att vi var klara och bara pratade om allt mellan himmel och jord. Trevligt med trevliga kompisar.

Vid lunch igår cyklade jag och pappa till stan för att luncha med mamma. Det blev en god pizza för mig. När vi satt på restaurangen hörde vi en hög smäll, som av ett däck som får punka, och tror ni inte att det var pappas cykel! Slangen var helt trasig. Som tur var låg det en cykelaffär precis i närheten (där mamma dessutom kände en som arbetade) så vi fick låna saker att laga däcket med, och skruva fast min sadel som var lös (inte kul att cykla med sadel som rör sig åt alla håll och kanter). Sen bar det av hem med ett stopp vid Sandasjön för välbehövlig avsvalkning.

Insaaaane

Igår hade jag en grym dag på Gröna Lund med Anders. Vi var där strax efter att de öppnade (eller, vi var där innan de öppnade men fick stå i kö för att köpa entre och åkband) vilket visade sig vara ett bra drag då köerna bara ökade under resten av dagen. Vi åkte Insane för första gången båda två, och jag måste säga att det var en positiv överraskning tyckte både jag och Anders. Så grymt rolig. Vi blandade skrik och skratt om vartannat under hela turen (vilken var väldigt kort, enda nackdelen) och efteråt kunde vi knappt sluta skratta. Vi åkte den 4 ggr, och jag skulle kunnat åka ännu fler om det inte hade blivit så lång kö i slutet. De två sista gångerna fick vi nämligen vänta i 30 min så det förtog lite av känslan. De andra turerna vi gillade var Jet-line (även kallad blå berg- och dalbanan) och extreme. Hamburgare med extra stor pommes och läsk (vilket behövdes i hettan) till lunch satt fint vid tvåtiden, sen mer attraktioner och lite lotteri/chokladhjul innan vi drog oss hemmåt vid femtiden. Kan poängtera att vi hela dagen hade tur med bussar och båtar. Längsta väntetiden blev inte mer än 5 minuter. Så detta är en dag att minnas och tänka tillbaka på den dagen man står i snöyra och väntar på bussen i en halvtimme och påstår att man ALDRIG har tur med bussarna...
När jag kom hem åkte jag och pappa och tog ett välbehövligt dopp i Sandan, medan Anders var och handlade m.m. sedan kom han hem till mig för middag och film. Det blev starka korvar med potatis och annat mumsigt tillbehör till middag och Shrek på film. När Anders gått hem såg jag och pappa även ett gammalt mythbusters-avsnitt. Är typ beroende av att se mythbusters, det äger, men nu är säsong 4 boxen också färdigtittad så nu får vi hitta på något annat under dagar och kvällar.

Nu ska jag gå och fixa (och äta) lite middag innan träningen. Bara att ta nya tag efter förlusten och ladda inför nästa viktiga match.

Två själar en tanke (och vilken tanke sen)

Idag körde jag och pappa till Farsta centrum för att hämta ut t-shirts och chip till Midnattsloppet som jag, Johan och mamma ska springa på lördag (eller rättare sagt, jag körde och pappa satt i passagerarsätet). När vi varit inne på stadium och hämtat prylarna börjar vi gå mot bilen, men efter några meter stannar båda samtidigt upp och tittar på varandra och säger något i stil med "ska vi inte ta och köpa en glass först". Snacka om telepati. Så det var ingen tvekan om saken. Glass blev det, strut med blåbär, polka och hallonsorbet för mig. Gott gott. Så var det helt värt det att åka iväg :)

Grönan imorgon

Imorgon ska jag och Anders gå på Gröna Lund är det tänkt. Väldigt länge sedan jag var där, säkert minst två-tre år iaf. Så det ska bli kul kul. Måste prova "nya" Insane. Fast Anders är värre. Han har inte ens åkt den blå berg- och dalbanan än. Då är det LÄÄÄNGE sedan man var där. Nackdelen med att åka dit är väll framför allt priset. Kollade prislistan nyss och det kostar uppenbarligen runt 380 kr för entré och åkband, suck. Så imorgon ryker väll de 500 jag fick av mamma för att olja möblerna. Förhoppningvis är det värt pengarna, jag och Anders brukar ha kul ihop. Håller tummarna för bra väder, åtminstone inget regn...

Tagga tagga

Det är 6 och en halv timme kvar till matchstart och jag sitter redan här och tänker på matchen. Det är bara vinst som gäller, såå viktigt. Hoppas att jag får spela bara men ärligt talat spelar det inte så stor roll bara vi vinner. Träningen igår kändes bra. Ett par skadade spelare "testade". Vi får hålla tummarna att allt fungerar för de och för alla. Alla är taggade, jag är taggad. Akta er Haninge, here we come!

Våffellunch

Äntligen har min käre broder slutat att jobba, så idag passade vi på att göra våran speciallunch, som vi brukar göra på loven då båda är hemma - våfflor. Mums för det! Urenkelt att slänga ihop och riktigt gott med sylt och grädde. Det bästa är att det blev fem kvar, så nu har jag något att se fram emot att äta till efterrätt efter träningen också :)

När svalor svärmar är det ett tecken på...vad?

Igår när vi satt ute och åt middag, tittade pappa plötsligt upp i skyn och ropande: "Titta!" Hela himlen var full av fåglar, mestadels svalor. Det var som när flygmyror svärmar, luften var full av de, fast med fåglar. Kändes nästan som ett omen som det brukar vara i filmer. Djuren känner på sig att fara närmar sig och beter sig konstigt medan den dumma människan bara står och stirrar fånigt och undrar vad som händer. Sedan går jorden under. Så nu undrar man ju vad detta var ett tecken för? Haha, jag hoppas att det betyder att Älta kommer att spela extra bra. Det behövs imorgon när vi möter serieledarna. Viktig viktig match!

Mysig kväll

Kräftskivan blev ganska lyckad trots att det regnade konstant i princip hela kvällen. Vi satt ute men under tak. God mat blev det, trevlig stämning och en massa "skönsång".
Jag och mamma gick hem tidigt (=runt 22) och jag lade mig i sängen och läste. Då började det åska och blixtra. Jag och mamma gick ut på balkongen för att titta på blixtrarna och det var jättemysigt att sitta i mörkret och kylan tillsammans och titta ut i regnet och vänta på nästa blixt då hela kvarteret lyses upp för en halv sekund. Blixtar är mycket mysigare på natten än på dagen, och framför allt är de härligare när man är inomhus. Annars är jag inget stort fan av oväder.

Kräftis på G

Om 20 min ska vi dra iväg på den årliga kräftskiva hos grannen. Hela kvarteret är bjudet och i år tror jag att vi ska bli nästan 30 pers, barn och vuxna. Är själv inget stort fan av kräftor, speciellt inte att skala de men det brukar bli trevligt ändå. Jag brukar få "specialkost", precis som de mindre barnen - hamburgare m. bröd. Och dessutom har jag och mamma gjort en västerbottensostpaj idag som jag ska få äta. Det kallar jag riktig mat det! Och sen kanske jag får smaka någon kräfta eller två av mamma och pappa för att "lära mig" att tycka om det, eller så är de snåla i år, who knows?

Eftersom att Johan drog till skärgården imorse med sin insparksgrupp för KTH (foki kallar de sig) blir jag typ ensam stort barn ikväll. Eller okej det kommer en tjej som jag tror är 95:a eller 96:a också om det räknas som stor? Så vi får ser vad jag gör när vi ätit. Kanske går jag hem. Vädret är väll inte så värst inbjudande till att sitta kvar ute (visserligen under tak men, huh, ganska kallt), men det är ju tråkigt att vara ensam hemma. Vi får se helt enkelt...

Jobbigt läge

Igår när jag var ute och övningskörde i lugnan ro, full koll på läget, hör jag plötsligt sirener komma närmare och närmare, och plötsligt hade jag en ambulansbil i backspegeln, närmandes i full fart och med sirenerna på. Då blev jag hyfsat nervös. Man vill ju inte direkt sabba för en ambulans om nu någons liv är i fara. Med hjätat i halsgropen redde jag dock ut situationen (med ganska så mycket hjälp av pappa, som är toppenbra att ha i alla situationer med mig bakom ratten. Han behåller alltid lugnet och skriker precis lagom högt när det behövs) genom att svänga in på en busshållplats.
Händelsen fick mig att fundera på vad man skulle hända om man fick en ambulans bakom sig när man kör upp i ett helt okänt område. Kan man be kontrollanten (eller vad de nu kallas) om hjälp och fråga om det finns något bra ställe längre fram (typ busshållplats) eller ska man försöka lösa situationen själv? Blir man kuggad om man frågar eller är det ok att fråga eftersom det kan gälla liv eller död för någon annan? Jag hoppas iaf att jag slipper en sådan situation när jag ska köra upp.

En enorm orm

När jag och pappa var ute och cyklade erstaviksrundan i torsdags höll jag på att cykla över en jättestor orm, den största fria orm jag någonsin sett. Det kändes som om det var Sveriges största orm...genom tiderna! Haha okej lite överdrivet, men stor var den. Kanske 3-5 cm tjock och 1 meter lång (låter kanske inte så stort men hallå, det är Sverige vi pratar om, inte Australien). Kanske var den mindre kanske större. Kan erkänna att jag inte såg så noga. Den hade tvunget lagt sig i slutet av en härligt lång nedförsbacke där jag hade fått upp grymt skön fart. Var tvungen att ställa mig på bromsen så att säga (även om jag har handbroms) för att undvika att köra på den och förlorade massa fart. Dumma orm, jag skulle inte ha bromsat utan kört på den...

Seg dator

Det har inte blivit några inlägg i bloggen de senaste dagarna, indirekt pga halvfint väder. Våran dator är så seg när man sätter på den, tar typ 5 minuter från det att man klickar till att man är framme dit man ska. Dock fungerar den alldeles utmärkt när den väl är på. Därför väntar jag alltid tills pappa sätter på den. När han är färdig så smiter jag hit, så slipper jag den frustrerande processen med att vänta, vänta, vänta på att den ska ladda klart. Och nu de senaste dagarna har pappa inte använt datorn. Han har suttit ute i solen. Så jag har väntat förgäves och sedan poff så har hela dagen gått. Fast detta gör inte så mycket för jag har också njutit av det fina vädret. Suttit ute och läst, tagit en cykeltur med pappa som avslutades med ett dopp i Sandasjön, tränat, oljat möbler (är färdig nu) badat med mamma, gjort citronsorbet, varit och handlat, övningskört mm. Mycket har jag hunnit med. Man hinner med så mycket mer när det är fint väder än när det regnar och man bara sitter inne och väntar på bättre tider...

Trött men nöjd

Var nyss ute och sprang en runda. Jag skule tro att den ca 9-10 km. Eller jag hoppas iaf att den är så lång, för i så fall är jag väldigt nöjd med min insats, jag sprang nämligen rundan på ca 53 min och det är väldigt bra för att vara mig. Nu kommer säkert mamma eller Johan att säga att rundan är kortare än vad jag trodde och då får man väll bli lite besviken. Är iaf nöjd nu. Kände att jag behöver öva lite långlöpning då vi (jag, mamma och Johan) ska springa Midnattsloppet nästa lördag, och jag i princip "bara" sprungit intervaller i sommar. Målet nästa helg är att slå min gamla rekordnotering på 10 km från Lidingöloppet år 2006 - 57,49. Tycker att en bra grundtränad 17-åring borde kunna springa snabbare än hon gjorde när hon var 13, även om hon då var lite bättre tränad för långa löpningar. 57,49 eller snabbare är i alla fall siktet inställt på, så jag ska försöka klämma in några fler löprundor mellan fotbollsträningarna.
Nu ska jag slänga mig i duschen, känner hur eftersvettningsdroppar rinner ner för ryggen och det är inte så skönt. Sen ska jag nog göra pappa sällskap i köket. Han ska laga tidig mat för Johan ska iväg och spela basket ikväll. Jag har redan gjort mitt bidrag till middagen. Jag gjorde en skål tsatziki...till strömming och potatis!! Pappas idé. Jag tvivlar på att det passar, men tsatziki är gott så det gör ingenting (och man kan ju ha den på potatis). Vi får se...

Igår...

...träffade jag Amanda, min käre klasskompis i forum. Vi vandrade planlöst omkring, köpte skrivhäften till skolan (vilket jag aldrig brukar göra för än efter att skolan har börjat, det inte finns några kvar, de är dyra och allt blir panikslaget), fikade (köpte världens minsta katalan för 23 spänn (vilket kändes onödigt då det fanns stora chokladrutor för 25...men men), men god var den) och köpte en present till Yoyo som fyller år den 12/8. Vad vi köpte säger jag inte, av händelse att hon mot förmodan skulle surfa in här och läsa ;) Nöjd med köpet blev jag iaf.

Nu sitter jag här och vet inte vad jag ska göra. Har knappat lite på spelet Johan skrev för några år sedan. Det är ganska kul, men lite enahanda att spela långa stunder. Pappa tycker att jag borde kolla trafikskolans hemsida om körkortsprovstester men jag orkar inte riktigt. Är inte så motiverad för det än. Har inte ens läst klart körkortsboken och det är ett halvår kvar till jag överhuvudtaget får göra provet, och det är inte säkert att jag gör det direkt när jag är 18 ens...

Mer fotboll

Idag fick vi veta att serieledarna Haninge DFF som leder 3 poäng före oss förlorade mot P18. Toppenbra för oss, eller som Elin skulle sagt (och som hon sa på träningen) "Så jävla viktigt". NU behöver vi "bara" vinna alla matcher nu i höst (9 st) för att vinna serien och avancera till div. 2!

Efter...

träning och en god middag är jag ganska nöjd och belåten. Johan är ute i garaget och hämtar muffins till efterrätt, gott gott.
Träningen var riktigt jobbig men kul (som vanligt) och det hjälpte inte att jag blev lite risig i kistan sista halvtimmen. Inte kul. Dessutom har jag fått ont i svanskotan vilket suger när man är målvakt och dunsar i marken stup i ett. Brukar alltid ta ett tag innan det går över och så länge blir det painful. Hoppas på snabb "läkning". Dessutom vann jag inte på någon av de tre trisslotter som jag fått av mormor och morfar (men tack så mycket ändå!), så man skulle kunna tro att jag tyycker att saker går mig emot, men icke. Jag känner att livet leker (eller nästan iaf) och är toppennöjd med läget. Visst, träningen var jobbig, men med ett sådant toppenlag som Älta blir nästan även löpning roligt (notera att jag sa nästan). Dessutom har jag en urhärlig familj att umgås med. Vi är oslagbara!

Namnsdag

Idag, 2:a augusti, har Karin och Cajsa (med C inte K som i alla kalendrar...) namnsdag. Känner vi någon sådan? Hahaha. Väcktes imorse kl 7 (tidigt, tidigt då mamma och Johan skulle till jobbet) av sång (vilken skönsång sen) och paket. Mysigt. Fick en del bra saker också, bl.a. flera bra filmer/serier jag ser fram emot att kolla på och en fin vit blus/tunika.

Annars har det varit en trög dag. Har suttit framför datorn en del och haft lite mys/nostalgi-förmiddag där jag lyssnade på ett gamalt band jag hittade i veckan (pettson och findus) och läste gamla Bamse-tidningar. Precis som när jag var liten. Passar bra när det är regn och rusk-väder som idag.

Till lunch blev det thaisoppa med tortellini. Varm och gott. Passar också en regnig dag...

Fel, fel ,fel

HA. Jag trodde att Green bara skulle ta brons, men så fel jag hade. Pers igen, 2,01 och SILVER. Man blir så glad när svenskar lyckas och blir glada. Det smittar av sig.
Däremot blir det bara jobbigt och pinsamt med låååånga intervjuver efteråt som man ända inte får något ut av. Borde det inte räcka att fråga den obligatoriska "hur känns det?" och sen släppa iväg atleten att fira. Måste alla först tråkas ut med "hur kändes ditt" och "hur kändes datt" och "vad tänkte du då" och "vad ska du göra nu" och "hur kändes ditt och datt" (=samma frågor en gång till). Orkar inte med alla jobbiga journalister. Sen "vill" mamma att jag ska bli en...(

EM-brons

Sitter och kikar på friidrotts-EM, där Emma Green nyss tog Sveriges första och enda medalj i EM, brons so far (och mer lär det inte bli) och pers på 1,99. Impad!

Dagarna bara rusar förbi

What?! Är det redan söndag? Herregud vad tiden flyger förbi. Bara tre veckor kvar på lovet nu. Noooo!! (Cajsas ångestfulla skri)

Igår var det träningsmatch mot Bajen DFF. De spelar i div. 2 och hade dessutom lånat in spelare från deras allsvenska trupp, så på förhand var vi underdogs. Dock gör vi en riktigt bra match och även om de är det bättre laget håller vi ganska jämna steg. Slutresultat 4-1 till Bajen, men vi är nöjda med våran insats. Jag fick stå en halvlek, och det gick hyfsat bra, släppte två men är inte alltför missnöjd.
Nu är det fyra träningar kvar innan den viktiga matchen mot serieledarna Haninge DFF. Ladda, ladda!